tisdag 10 januari 2012

följetong...

Jag kommer att bli en följetong... vilket ord förresten; följetong. Stavas det inte följetång? Nä, det ska vara följetong. Nåväl det var bara en parantes. Med stavningen alltså.
Jag kommer alltså att bli en följetong. Hmm, kanske inte jag men mina bekymmer och problem.
Just nu är jag mest ledsen. Ledsen över över att inte veta. Att inte få klara besked.
Just idag, när jag trodde att allt skulle ordna sig, nja kanske inte direkt ordna sig så, men att jag skulle få det där beskedet som jag väntat en vecka på. Att jag inte längre behöver vara orolig och ledsen, att jag inte behöver åka den där jävla känslomässiga berg-och-dalbanan där minsta lilla kommentar (eller t.o.m. brist på kommentar) får mig att fullständigt bryta ihop och börja gråta på en tusendels sekund.....
Men jag fick inget besked idag...för EMG-testen som gjordes på Neurofysiologiska kliniken på Lunds lasarett kunde inte förklara varför jag har mina problem med just lill- och ringfinger på båda händerna..... så idag fick jag följande besked av min läkare: "Jag skickar en remiss till en neurokirurg för vidare utredning".....

1 kommentar:

Anita sa...

NEJ vilken otur! Trodde som du att det var nåt positivt som väntade i resultatet :( MEN det kan det ju vara i alla fall, du får avänta och se vad nästa instans säger. Stor Kram så länge!

Anita