Jag har sluppit att pendla med tåg och buss - totalt 2 timmar varje dag. Jag kan cykla till och från jobbet, och jag har bara 10-15 minuters "resväg", eller okej då...20-30 minuter/dag. DET gör skillnad!
Jag jobbar fortfarande kvar på samma jobb som jag fick i oktober 2010 - MEN letar nytt, för jag behöver nya och andra utmaningar, nya kollegor och framförallt nya och andra arbetstider för att jag ska utvecklas ännu mer och känna att "det händer något". Jag har gått en kort intern chefsutbildning i höstas och ska gå på en annan nu i slutet av juni, så kanske är det åt det hållet det lutar. Jag får se.
Första juli kommer 'min enhet' att flyttas till en annan förvaltning och vi vet inte vilka eventuella förändringar det kan få - det är kanske nu som 'min chans till förändring och förnyelse' kommer?
Jag har en underbar (helt ny!) lägenhet i ett fantastiskt område...men...jag saknar ändå min lägenhet i Ystad. Konstigt va? Min gamla lägenhet, med betoning på gamla - med bl a låg diskbänk och gammal inredning.
(Bilden är tagen två dagar innan flytten, då jag hade världens röra överallt)
Nu har jag sprillans nytt, eller nä, det VAR ju sprillans nytt, då för ett år sen, men jäklar vad jag har tagit hand om det.
Tvättmaskin och torktumlare i badrummet - kanske inte min "cup of tea" - jag gillar det där med att boka tid i tvättstugan i källaren...men man vänjer sig (väl?).
...och jag hade badkar, åh vad jag saknar mitt badkar.
Sen hade jag utsikt åt tre väderstreck och det, det saknar jag! Min lilla balkong då, låg mot söder och där hade jag sol i princip hela dagen.
Nu har jag "bara" utsikt åt väster, men med eftermiddags- och kvällssol på en enormt stor balkong...ja varför gnälla?
Så här såg det ut 24 maj 2012...
....och NU, nu ser det ut så här...
Varför blir man aldrig nöjd? Är det detta som är meningen med livet, att man hela tiden ska sträva efter något bättre, något annorlunda?
MEN...jag ÄR nöjd - jag har tagit ett stort steg (shit vilken Ågren jag haft) och flyttat hit, jag bor (skit)bra och jag är 'frisk' (jag är "inte riktigt normal", men det får jag leva med) och jag har två underbara unga män (mina söner) som jag älskar över allt annat - en som bor i Ystad och en som bor i London. Jag har fantastiska vänner - som jag iofs är usel på att hålla kontakt med - men som finns där, och det, det är härligt!!
Men sammanfattningsvis, ett helt år, i en helt ny stad, med alla möjligheter - me like!!
1 kommentar:
Världens finaste lägenhet mammi! Så glad att du tog steget och flyttade till Malmö! :) Älskar dig!
Skicka en kommentar