vad är nu detta?

När man skriver inlägg eller lämnar kommentarer blir olika ord understrukna och markerade som en länk - vilket det absolut inte är. Jäklar vad det är irriterande!
Jag länkar INTE till nån kontaktsida eller nånting annat heller för den delen.

När jag ska redigera någon text så ligger det nån reklam-s.k.i.t över mitt material och jag blir inte av med det - är det någon som har nåt tips på vad man kan göra för att bli av med det?
Är det någon mer som har liknande problem?

P.i.s.s.i.r.r.i.t.e.r.a.n.d.e är det!

så kan det gå

Varför loggar jag in - tre arbetsdagar INNAN det var sagt - för att kolla om hemtentan blivit återlämnad?

Varför tror jag att någon lärare lämnar ifrån sig nånting innan de har sagt att det ska återlämnas?

Varför blev jag alldeles varm i magen och fick upp pulsen rejält på nån tusendels sekund?
Jo, för att min kursledare skrivit;
Nu är hemtentan rättad och återlämnad.

Nu.
Idag.
Den är klar.
Min hemtenta i psykiatri.
Rättad och bedömd eller tvärtom.
Vilket som.
Jag bryr mig inte längre.
Jag är bara glad att det är över.
Så jävla glad helt enkelt.

Just det, jag glömde det viktigaste:
Jag fick GODKÄNT!

....och det räcker långt för mig!

ta en titt

I mitt område på ett speciellt ställe, finns det ett gigantiskt stort öga eller ja kanske inte gigantiskt men stort är det iallafall. Jag trodde först att det bara var nån installation eller något. Det är förmodligen en installation av nåt slag. Säkert nåt dyrt och flashigt som nån känd konstnär hittat på.

Tittar man tillräckligt länge på det här ögat så blinkar det. Ja inte blinkar så som en flirt, utan mer som om du snabbt som bara den stänger ögat med ögonlocket. Som ett "ögonblink" helt enkelt. Hur invecklat blev det inte nu? Givetvis kunde jag inte hinna med att fotografera just ögonblinket, men jag fotograferade ögat och det är bra nog....

hjälp med barret

Med mina erfarenheter av att välja ut och köpa gran så är det inte konstigt att jag avstår från att ha någon alls.
Jag minns ett år när det var JAG som skulle fixa granen. Jag hade ju klagat varje år på att vår gran antingen var för gles, för hög, för kort, för kraftig och jag vet inte allt som jag tyckte.
Nu var det jag som skulle visa att jag var en hejare på att köpa en perfekt gran. Efter många vändor hos granförsäljaren hittade jag en som var underbar - jämn, lagom med grenar, perfekt höjd och med perfekt grön färg. Ja du hör ju själv - den ultimata granen med stort G !!

När jag kom hem blev det stora ögon av familjen - "åh vilken fin gran....men är den inte lite sned där bak?" Vi svängde runt granen och den såg faktiskt lite konstig ut (hur kunde jag missa det?). Det visade sig att det var lösa grenar som var fastbundna i befintliga grenar med rep och när det här repet lossades, då var granen fruktansvärt gles just här. Jäklar - och jag som skulle vara den bästa julgrans-köparen! Det slutade med att vi ställde den fula sidan mot ett hörn, pyntade den och låtsades som ingenting. Jag iallafall. Jag köpte aldrig nån mer gran efter det här....

OM jag (efter min totala miss) ska ha nåt grönt att sätta ljus och kulor i så nöjer jag mig med några gran- eller tallkvistar som jag ställer i en stor kruka. Men även detta har jag slutat med. Inte nog med att man har något som barrar efter några dagar för sen ska man ju göra sig av med granen eller kvistarna några veckor senare.

Jag blev positivt överraskad när jag såg det här i min postbox;

Jag har aldrig varit med om att hyresvärden hjälper till.....men det är kanske vanligt?

kräftor....

Jag älskar kräftor. Riktigt jäkla mycket. Så mycket att jag skulle kunna tänka mig att sitta i timmar och bara mumsa i mig.
En gång på en kräftskiva med goda vänner hade jag med mig fem kilo massor av kräftor.

Nu skulle iofs dessa delas med en annan  person och eftersom den här personen var mer intresserad av snapsarna än att äta kräftor så var ju jag i "the crayfish heaven". Åh vad jag njöt! När övriga gäster inte orkade äta eller dricka mer - då fortsatte jag - att äta alltså.
Några dagar senare hade en av gästerna nämnt mig i sin krönika i en dagstidning; ..."I lördags låg jag bra till men på slutet blev jag passerad av en kvinna som gillar kräftor ännu mer än jag gör. När jag till sist slog vantarna i bordet och inte orkade den minsta lilla kräftstjärt då fortsatte hon att äta ytterligare en halvtimme. Jag har aldrig varit med om något liknande".

Nu i veckan var det ett halleluja-moment.... Butiken på hörnan hade utförsäljning men eftersom jag inte hade så mycket plats över i min frys fick jag nöja mig med ett ynka paket...

Denna gången var det bara jag och kräftorna....och jisses vad jag smaskade i mig...

Mia Skäringer - min favorit

Igår var det äntligen premiär på

och jag satt som klistrad framför TV'n. Jag gillar Mia Skäringer.
Hon är så jordnära, naturlig, snygg och charmig och mycket mycket mer.

Jag gillade programmet - hon fick till väldigt personliga samtal på ett otvunget sätt med var och en av de hon bjudit in till sin lånade stuga på Grötö (vilken plats för en stuga....fantastiskt vackert!).

Jag sitter bänkad nästa onsdag också!

negativ som ska bli nåt att se

Jag hade packat upp den första, installerat programmet och skulle sätta igång. Men icke att det fungerade. Det blev ett dubbelt blipp-blipp när jag satte in USB-kontakten. Hmmm. Det ska väl bara låta blipp? Ett enkelt blipp alltså. Hmmm. Jag gjorde om hela proceduren - avinstallerade programmet och installerade det på nytt. Nu skulle det bara fungera. Blipp-blipp. Nix. Det fungerade inte.
Det hör till saken att jag köpte den här apparaten när jag bodde i Ystad (då det öppnades en filial där) och det kan ha varit så länge som för drygt ett år sen. Den har legat orörd och oöppnad i sin förpackning sen dess och kvittot, ja det sparade jag givetvis inte. Jag är en sån där som tror gott om allt och alla (nu luras jag) så jag hade ju inte en tanke på att (den förb...) apparaten inte skulle fungera och att jag skulle behöva kvittot idag.

På vinst och förlust gick jag till Malmö-affären idag med apparaten snyggt nedpackad i sin låda och förklarade mitt problem och har sån himla tur när killen säger "det här anslutningsfelet är det många som klagat på, men om du ringer det här numret så kan de hjälpa dig att koppla in det över telefonen" och eftersom jag inte vill sitta med nån dryg dataexpert som säger åt mig vilka knappar och sånt jag ska trycka på för att sakerna e.v.e.n.t.u.e.l.l.t. ska fungera så svarade jag "nej tack och här ska inte ringas några samtal, jag fick den som julklapp och har inget kvitto och jag vill byta den mot en annan av samma modell här och nu". Med min fantastiska tur så hade de inte samma modell kvar (oj vad synd!) och då blev jag helt plötsligt erbjuden en värsting-modell utan några extra kostnader - fastän jag inte hade något kvitto med mig!

Så nu ska jag tillbringa några timmar (dagar blir det nog) med att föra över alla mina negativ till foton i datorn. Åh vad det ska bli spännande att se vad man har fotograferat en gång i tiden...