2 x A

När jag 'fick' mina diskbråck och mer eller mindre blev en funktionshindrad kvinna, så har bl.a. två personer utmärkt sig på ett speciellt sätt....


Anita - som såg till att jag blev inlagd på sjukhuset genom att hota att anmäla läkaren om jag skulle bli hemskickad (när jag varken kunde gå eller använda mina kryckor). Denna dam är underbar, fantastisk, rolig, stöttande och uppmuntrande - som bl.a. hjälper till med inköp, speciellt såna inköp som egentligen INTE skulle göras nu (tänker på vårt senaste besök på Thuleslund)...som ofta bjuder hem mig på mat o film...som jag kan prata med om ALLT och vice versa, och allt vårt babblande som aldrig tar slut eller åtminstone aldrig kommer till punkt....

och...

Anders - mitt absoluta bollplank - stackars dig vad du får stå ut med, tillsammans med mig - du är en underbar, fantastisk, rolig, stöttande och uppmuntrande man - mannen med stort A i mitt liv! - som bl.a. hjälper mig med inköp (ännu mer) och taxi-service. Jag tänker bl a också på alla våra stunder i somras på din balkong med mycket snack och 'harkel'...lite...vin, på alla våra diskussioner om (mitt) jobb, på alla Excel-uträkningar och uppställningar....

Ja jisses, vad skulle jag gjort utan er två??

glömma lösenord

Det där med lösenord är en himla bra idé. Självklart skall man ha ett eget, lite speciellt lösenord så att ingen kan logga in på ens egna sidor. Jag har en himla massa olika. Både lösenord och egna sidor. Det är ju också bra. Det konstiga är att man alltid kommer ihåg vilka lösenord man har på dessa inloggningsställen. Nästan alltid, alltså.

Jag tänker på jobbet. För det var där det hände. Det som inte får hända (helst inte iaf). Nu har jag ju inte varit så där jätteofta på jobbet på sista tiden. Jag har ju varit lite krasslig i några månader...'harkel' tre diskbråck. Men men, eller jo jag har ju varit "socialt aktiv" som Försäkringskassan tycker att man ska vara. Alltså att man ska vara på jobbet nån timme i veckan. Bara för att hålla sig 'a jour' som det så fint heter. Ja det tycker väl min chef också. Ja, faktiskt jag också.
Men det var alltså här det hände. Jag ska logga in i vår dokumentering - skriver mitt lösenord - FEL. What? Skriver det igen - FEL. Nej vad händer? Tänker en stund, aha - skriver lösenordet... - FEL.
Jag blir till slut tvungen att ringa IT-avdelningen - pratar med en underbar kille (som bara skrattar åt min historia). Hmmm... nåväl jag fick ett nytt lösenord.
-Det är bara provisoriskt, så du kan byta så fort du har loggat in med detta, säger killen och skrattar igen.
Jag kan säga att jag skrattade också (lite generat och bara en liten stund)...
Det nya lösenordet var: MINNESLUCKA.
Jag bytte snabbt till ett annat - ett som jag aldrig kommer att glömma. Åtminstone inte på ett tag.

minnen...2

Jag hamnade på en annan persons blogg för några dagar sedan. Jisses vad jag fastnade där. Ja inte fastnade så att jag var fastklistrad, men nästan. Jag läste och läste; skrattade, asgarvade, grät en skvätt på ett par ställen och var bara 'in love'.
Vilka minnen som bubblade upp i mig.
Minnen på mina två underbara grabbars födelse. Ja de föddes ju inte samtidigt, jag fixade det så att det blev fyra år och nio dagar mellan. "Fixade" lät enkelt, men det låg en del planering bakom. Mest att jag önskade att de skulle fylla år tidigt på året - och februari är väl inte illa pinkat? Sen var det nog mest tur att det blev som det blev. Med tiden på året alltså...
Sen dök minnet upp när jag träffade mannen med stort A. Han är faktiskt utvald och 'handplockad' av mig. Bara en sån sak. Att han sen tyckte att jag var en "snygg och spännande" dam gjorde ju att det blev som det blev. Med att vi har fortsatt att träffas alltså...
Ja som det kan bli, när timmarna bara springer iväg och man läser någon annans blogg...

dagens goda gärning...blev TRE

Idag skulle det bara fixas!
Idag har jag haft en jäkla massa överskottsenergi. Alltid bra att ha. Hade bara varit trevligt om man hade haft det lite oftare.

Jag har bakat tre bröd - mina fantastiska mörka bröd !!!
* Ett bröd har jag lämnat till goa familjen Blendberg som tack för julmaten de gav mig på julafton - när jag var nyss hemkommen från sjukhus och definitivt inte var på topp. Jag lämnade också tillbaka porslinet som de hade lagt upp den goda julmaten på!

* Två bröd skivade jag och lämnade hos min goe Kjell som tack för att han finns och alltid hjälper mig!

*...och sen har jag lämnat två fulla kassar med diverse bilvårdsmaterial hos min goa Anita som tack för att hon är världens bästa och att hon har supportat mig under min sjukdomstid!

Nu är det vinden nästa som gäller....hämta, hämta, hämta....men snart är det tomt i förrådet!!!

tömma, bära, tömma, bära, och sen...packa....om

Som ni alla vet så "fick" jag - ja det är ju inte så att jag bad om att få det...men iaf, jag fick några diskbråck i början på december - så från att ha varit världens starkaste, åtminstone i min åldersklass och åtminstone på min gata och åtminstone i min trappuppgång...ja ni fattar säkert. Från att ha varit stark och alltid klarat saker själv så har jag hamnat i en återvändsgränd där jag INTE FÅR och definitivt INTE SKALL lyfta tunga saker, så nu har jag blivit väldigt begränsad i mitt leverne, typ. MEN skam den som ger sig. Jag får bära lätta saker och det kan man ju komma långt med.

Jag ska ju flytta snart - jag vet, flyttbilen kommer inte förrän 24 maj - men jag har börjat förbereda mig och mitt bohag på en angenäm flytt. Nu luras jag allt, jag håller på att förbereda mitt bohag så att flyttkillarna får en angenäm flyttning.
Eftersom jag alltså inte får lyfta och bära tungt så har det blivit väldigt många vändor upp och ner på vinden idag. Där uppe har jag tömt lådor och lagt i kassar och burit ner till min lägenhet. Tömt kassarna och gått upp på vinden igen - och gjort samma procedur om igen. Och igen. Och igen, och igen, och igen...Allt som jag burit ner, har jag packat om till mindre lådor - skrivit snyggt på utsidan och börjat stapla lådorna utmed ena väggen i vardagsrummet.

Nu ska jag göra några stretch-övningar och sen ska jag ta mig en kopp kaffe och bara slappa. Det är ju trots allt en ny dag imorgon......

en liten titt på nya lyan....

Tänk att jag snart är Malmö-bo!

Jag har under några månader ofta (och endast) tittat på ritningen av min lägenhet och läst fakta och information (om hela huset) i en sån där flashig husbroschyr.

Jag har dessutom fått se vilka färger och materialval som skulle finnas i de olika lägenheterna - och försökt bilda mig en uppfattning om hur det kommer att se ut i verkligheten.....jag har försökt att se framför mig hur det kommer att se ut i MIN NYA LILLA LYA....men det är ju inte det lättaste. Tänk dig själv - man får titta på kakel i olika storlekar och former, man får se färger till höger och vänster....osv osv....och man tänker och minns, men har NOLL KOLL när det kommer till verkligheten, när det är på riktigt. Och det var det igår.... Jag fick en första titt på min kommande lägenhet...innan alla maskiner, handtag och liknande är på plats.....och jäklar vad jag blev (och är) glad !!!!! Jäklar vad den var snygg!!!!

vardagsrummet med utgång till balkongen

Köket

Inredningen i badrummet

Vad tycker du???

jag och teknik...ingen bra kombo

Nu ger jag snart upp! Jag blir tokig - att det ska va så jä-la svårt att klara av att fixa nån fjuttig inställning (tror ju jag att det är iaf), alltså typ nåt knapptryck -  och vips - sen ska det va klart. Men icke! Jag som klarar allt.
Eller det gör jag tydligen inte längre...hmmm....'harkel' - säg det inte till nån bara. Jag hatar - nä det är kanske ett för starkt ord i sammanhanget - men jäklar vad jag ogillar att inte kunna klura ut saker och ting själv.

Allt handlar om att jag skulle vilja rekommendera DIN blogg på MIN blogg - visst lät det enkelt. Typ lika enkelt som att jag inte får ihop inställningar, design och mallar och f-n och hans moster. Usch nu blev jag sådär grov i munnen igen! Det blir att använda tvålen (igen) hahahaha....

Alltså, HUR gör jag för att jag på min sida, ordnar en länk till DIN blogg????

Grrrr....jag får bita på tuggbenet tills jag får hjälp ELLER (vilket jag inte tror) jag själv råkar trycka på nån knapp som jag inte visste att jag skulle trycka på....typ....