Men sen finns det självklart tillfälle när man inte är direkt trött, och man framförallt inte ska sova, men ändå somnar.
Du vet, när man satt sig tillrätta på...tåget...och det känns som man gungar, sådär lite 'böljande' och man känner hur ögonlocken blir tyngre och tyngre, huvudet börjar sakta men säkert falla framåt och sen kommer det där rycket. Sådär när man pang-vaknar och hoppas att ingen sett hur man är helt lealös i huvudet (och hoppas att man inte saglat eller haft några andra konstiga ljud för sig). Och sen börjar det om igen. Ögonlocken, huvudet osv...
Kan du tänka dig in i det? Bra. För det hände mig idag.
Jag har jobbat dagsturer hela helgen vilket innebär att jag har börjat sju varje morgon. Jippie någon?? Samma tid idag...och det ska bli samma tid imorgon.
Idag på vägen hem hade jag bara bestämt mig - jag skulle INTE sova. Jag skulle behöva lägga mig tidigt för att givetvis gå upp...tidigt...
Jag tog fram mitt jojo-kort, korsordstidningen och blyertspennan. Jag kommer ihåg att jag hann att visa min biljett, och försöka lösa något på krysset...när ögonlocken började bli tunga...
Jag vaknade precis vid en station, som jag tyckte att jag kände igen. Men, du vet...man (jag) vill ju inte direkt störta upp och ut för att (kanske?) upptäcka att man (jag) rusat av på fel station och behöva kasta sig in i tåget igen. Eller?
Jag chansade på att det inte var MIN station...och satt och stirrade ut och funderade på vilken station det var. Dörrarna stängdes. Tåget började rulla. Då - ser jag en stor skylt på huset som vi sakta åkte förbi....YSTAD. Shit!!
Jag hoppade av på nästa station....ÅTTA kilometer bort....
...här fick jag vänta i tjugo minuter på ett tåg som tog mig tillbaka till min lilla stad. Och nu är jag inte det minsta trött för att lägga mig tidigt ikväll...Valborg o allt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar