veckan är inte slut...

Den här veckan är bara too much....läs gärna inlägget från igår så kanske ni fattar....
Jag tar ju bussen från jobbet till Centralen när jag ska hem på dagarna och kvällarna. I den här stora staden är det så fiffigt med digitala skyltar som anger vilken buss som är på G och när den beräknas komma till hållplatsen där just lilla jag befinner mig. Såna nymoderniteter finns det inte i min lilla stad där jag bor, men här finns det väl knappt TRE busslinjer och typ sex bussar...
Just ikväll...kommer jag fram till hållplatsen, ser att bussen skall gå 21.44. Just den här avgången MÅSTE jag ta, för att hinna ta tåget tio över tio.... Står och väntar och väntar...snackar lite i mobilen... väntar...och tycker att det tar en evighet. Tittar upp på den digitala skylten och ser att nästa buss kommer om FEMTON minuter....shit och fan och allt! Den bussen som jag skulle åkt med har alltså blivit SÅ försenad att den digitala skylten meddelar nästa buss ankomsttid...
Jag kan absolut inte vänta tills dess för då kommer jag att missa tåget. Ja vad göra? Jo, det är bara att ge sig iväg, fort som bara den...mot Centralen. Jag vet inte hur mycket ni känner till den stora staden, men jag står alltså vid Folkets Park, så det är en bra bit till stationen.... Börjar småspringa lite sådär käckt... Det hör till saken att det precis hade regnat med lite inslag av snö och så var det någon minusgrad på det....Härligt underlag...NOT! Jag korsar - ja nån stor gata - fortsätter småspringa lite...och hör plötsligt något välbekant ljud... Tror ni inte att det är buss-jä...eln som kör förbi...den som INTE skulle komma...och givetvis stannar den på nästa hållplats, typ 150 meter längre fram. Ska jag hinna, ska jag ens försöka hinna eller vad ska jag göra? Det känns alltid jäkligt dumt att vrålspringa - och så kör bussen precis...men det känns lika jäkligt att INTE springa och bara småjogga framåt sådär lite, typ jag springer inte för att hinna med bussen utan bara ändå - lite bråttom i största allmänhet...och så hinner man ändå inte fram i tid. Jag gjorde nån mellan-variant....och så kör bussen. F-N !!
Jag småsprang hela vägen till Centralen, var lagom rosig om kinderna...och kommer fram FEM MINUTER innan tåget skall gå. Piece of cake! Man har löpningen i blodet helt enkelt...