lördag 6 oktober 2012

som vanligt...och som jag vill...

Ja då sitter jag här. En lördag kväll. Ensam. Precis som jag vill. Jag är ingen sällskapsmänniska egentligen. Jag trivs med mig själv, med min ensamhet. Att bara vara. Själv. Utan krav. Utan att behöva kompromissa med någon. Men ju mer jag väljer såna här dagar, ju svårare blir det att ändra på det... Men jag lovar, jag KAN umgås med folk. Faktiskt.
Idag har varit en skitdag, åtminstone för andra som tycker att man ska göra nåt. Vara aktiv. Umgås.  Men bland behöver jag bara vara, precis som jag är. Idag har jag gjort det jag har velat göra. Eller åtminstone det jag borde göra. Jag har borrat i mina förb.. betongväggar. Alltid något. Jag är van vid att kunna slå in en spik och sen sätta upp nån tavla eller nåt fotografi. Nu, i min nya lägenhet måste jag använda borrmaskin. Tack A för att jag fick en borrmaskin av dig! Den har iofs bara legat och samlat damm sen jag fick den - men idag kom den till nytta. Jag kan bara konstatera en sak; jag h.a.t.a.r. att borra i betongväggar...
Jag saknar en annan A - det känns som vi bor på varsin planet. Planera besök, jo visst.....

1 kommentar:

Min plats i solen sa...

Jag kan känna igen mig i det där med att tycka om att vara ensam. Självvald ensamhet kan vara oerhört kreativt för mig. Det är då jag skriver som bäst. Kanske beror det på att jag under så många år var ensambarn. Jag är van vid att vara ensam och ensamheten skrämmer mig inte. Åtminstone inte den självvalda.

Heja dig! Ge inte upp med borrmaskinen. :)

Kram på dig