tisdag 23 november 2010

stava rätt

Jag tycker om att stava rätt. Jag tycker också om när andra gör det. Jag kan gå igång på felstavningar som ingen annan lägger märke till. Eller är det så att andra inte bryr sig? Eller tror de att de har stavat rätt?
Jag kan också gå igång på grammatiska fel. Jag kan också gå igång på ord som skrivs ett och ett, men som skall vara sammansatta. Usch, jag måste vara helt störd! Jag går igång på mycket tydligen. Fast jag lovar, själv är jag inte felfri! Även jag kan stava fel, använda fel grammatik eller dela på ord eller tvärtom...
Men det hade nog varit kul att ha jobb som korrekturläsare. Kanske.
"Genomgån av matreal". Vad är detta? Ser ingen att det fattas ett g i slutet på det första ordet? Och matreal? Det ska väl stå material?
"Det finns inte personal skåp till alla". Det heter väl personalskåp?
"Eftersom hela gruppen tacka nej till.." Tackade heter det väl? Eller rent grammatiskt är det kanske rätt att skriva "tacka nej till..." Nä, eftersom jag vet sammanhanget, då ska det vara "tackade"...
"Kollas schema mässigt". Det heter väl schemamässigt?

Jag tycker också att det är viktigt med rätt stavade namn...både för- och efternamn! Jag har själv råkat ut för en hel del...med mitt krångliga namn.  Jag har varit med om diverse olika stavningar, allt ifrån Annelie, Anne-Li, Anne-Lee, Annli och Ann-Lee....men tyvärr, alla ni som vill ge mig en annan stavning än den mina föräldrar bestämde sig för... Jag heter Anneli. Bara sådär. Utan e allra sist. Helt enkelt Anneli. Utan några krusiduller. Varför envisas alla med att skriva på sitt sätt? Ibland orkar jag inte säga till.

Mitt efternamn har också varit svårt att stava rätt. Det har förekommit Enelyck - eftersom jag sa att jag inte hade e i slutet - på förnamnet dock! När detta hände skrev damen: Annli Enelyck. Snacka om att jag blev skit-irriterad! Eller det heter kanske skitirriterad? Hur som helst, arg blev jag, och hur mycket jag än försökte förklara, fattade hon inte. Jag fick själv fylla i den där jäkla blanketten den gången. Det har även förekommit Enlycke, Enlyck, Ennelycke. Men mitt efternamn är helt enkelt, så här enkelt – Enelycke. Inga krusiduller här heller..

Sen har jag väl ett jäkla minne - eftersom jag alltid (oftast) frågar hur personen skriver sitt namn, om det nu är ett så ovanligt fint namn som typ mitt, och när det kanske kan skrivas på olika sätt...och har jag tur så kommer jag (oftast) ihåg det till nästa gång.
Till sist en hälsning, en varm o go hälsning med glimten i ögat....en hälsning till några av mina absoluta favoriter, inte nämnda i någon speciell ordning; Annita (Anita), Jenny (Jennie), Jakob (Jacob), Joan (Johan), Käll (Kjell), Annette (Anette), Jessika (Jessica), Thomas (Tomas).......

2 kommentarer:

Jacåp sa...

jag är likadan. tycker bara det är kul..

AE sa...

Så glad jag blir att du har kommenterat!!
Det e väl inget kul med felstavade namn??? Särskilt INTE sitt eget ;-)