måndag 22 november 2010

stegräknare

Jag har en stegräknare. Liggande i någon byrålåda i lägenheten. Troligtvis bland träningskläderna. Den hade visat världsrekord om jag hade börjat använda den från 29 september. Det var då jag fick ta ut allt från mitt kök för att olika hantverkare skulle få tillgång till utrymmena och för att få plats... Jag fick göra några undantag - kyl och frys fick stå kvar och allt i ovanskåpen. Men annars - totalt tomt. Det var då som stambytet i fastigheten började. Inte för att det varit någon hantverkare här varenda dag. Tvärtom. Arbetet är definitivt inte slutfört och det har inte hänt något alls de senaste två veckorna. Jippie...Not!
Det är nu poängen med stegräknaren kommer in. Jag har aldrig gått så mycket i min lägenhet som jag gjort denna tiden. Jag har gått och letat efter saker som jag inte kan hitta. Jag har gått och hittat saker som jag inte letat efter. Jag har gått och hittat saker som jag glömt att jag letat efter. Jag har gått och letat efter saker och hittat saker som jag inte ens visste att jag hade lagt just där. Jag har gått ut från ett rum och sen kommit på att jag skulle ta nånting med mig och då fått gå tillbaka. Det blir många steg det. Mycket motion också!

Sen har jag gått till och från jobbet. Jovisst ja, jag tar bussen en bit också, men jag hoppar ju av en hållplats innan min arbetsplats. Jag har dessutom gått upp och ner i trapporna på jobbet varje dag. När jag är på jobbet alltså, och det är ju inte riktigt varje dag. Men det finns fem våningar i huset. Det blir också många steg. Alltså, kontentan av det hela är att det är synd att jag inte har använt min stegräknare. Det hade blivit världsrekord!

Inga kommentarer: