som det ändrar sig...2

För ett tag sen umgicks jag med en annan man...ja det var också härliga tider...inte att jämföra med tidigare upplevelser dock.
Han lärde mig att alltid använda små underlägg, du vet såna som man har till flaskor eller glas. Skulle vi slappa framför TV'n och dricka nåt, då kom underläggen fram. Han var rädd att det kunde bli fläckar på glas-skivan på soffbordet. Men tänk själv....hur får man bort vin- eller kaffefläckar, eller annat blött eller varmt, på en glas-yta??? KAN det bli fläckar??
Sen ville han alltid att vi skulle använda hemvävda (dock inte vävda i hans hem) "tabletter" när vi åt middag vid det stora matsalsbordet...där det alltid låg en vit manglad linneduk...och just det...inte glömma underläggen till glasen... Sånt var viktigt.
Han var väldigt bilfixerad - i sin egen bil, av ett speciellt DYRT märke. Det fanns inte någon på världskartan, som fick köra om honom...det var väldigt viktigt. Skulle han till exempel få syn på någon Audi eller Mercedez i backspegeln, som började närma sig....då satte G-kraften in ! Vid ett sådant tillfälle tittade jag samtidigt i en liten fickspegel....shit vad kinderna trycktes in...
Han ville väldigt sällan, eller rättare sagt aldrig, tacka ja till någon tillställning (ofta barnfria sådana) om han hade sitt "barn" hos sig...varannan helg...Ja det är ju härligt med ett sånt tänk...för det är ju då man definitivt inte ska ordna barnvakt, utan då ska man självklart umgås och ha kvalitetstid och finnas på plats. "Barnet" var 15 år.....
Umgås jag fortfarande med någon av dessa män som jag berättat om? Självklart inte...jag har ju mycket kvar att lära mig!!